Irjante kyrka

Irjante kyrka byggdes genom talkoarbete år 1731. Byggnadsarbetet leddes av Kaarle Jaakobinpoika Killainen från Merimasku. Kyrkan är Satakuntas äldsta träkyrka och en typisk långkyrka från sydvästra Finland. På samma plats har det tidigare funnits två kyrkor, av vilka den äldre, S:t Peters kyrka, härstammar redan från tidig medeltid, 1300-talet. Denna kyrka har fungerat som offerkyrka. Invid den nuvarande kyrkan byggdes år 1758 en klockstapel under ledning av byggmästare Ravonius, eftersom den föregående hade förfallit svårt. Stapelns tak representerar barocken och inne i stapeln finns två klockor. Att placera klockorna i en separat byggnad är typiskt för gamla kyrkor. Kyrkan har renoverats åren 1891, 1931, 1950 och 1961. Det sistnämnda året ersattes spåntaket med ett nytt tak av träspån. Bakom kyrkan ligger en gammal begravningsplats, där det numera endast finns några få gravstenar kvar samt gravmärken av plåt från 1800-talet. Begravningsplatsen användes huvudsakligen av invånarna i Irjante och Kuivalahti. Döda fördes på hästryggen till Irjante kapell längs vägen till Sydänmaa, när den rakare vägen till centrum av Euraåminne ännu inte fanns. Människor har också begravts under kyrkgolvet. Inne i kyrkan finns mycket konst, och först bör nämnas altartavlan. Målningen från 1700-talet skildrar instiftandet av nattvarden. Dess upphovsman är okänd. Målningen flyttas vintertid till Euraåminne kyrka för förvaring. Predikstolen har målningar av apostlarna och på dess räcke finns en målning av Moses. De är från år 1775. På väggarna finns också två gipsreliefer: konstverk föreställande Jesus på korset och Karl XI. På läktarräcket finns en målning som färdigställdes omkring år 1891, under vilken det står: “Irjanteen nuori Kansa on lahjoittanut tämän Neitse Maarian kuwan laitoksen.” Mitt i kyrkan, ovanför mittgången, hänger ett votivskepp. Skeppet, som är byggt av trä och papp, tillverkades av Anders Artig år 1790. Modellen restaurerades senast av H. Alppaeus år 1971. Restaureringen tog cirka 400 arbetstimmar. Restaureraren konstaterade att skeppet redan tidigare hade restaurerats ungefär tre gånger. Ingen enskild båt eller något enskilt fartyg har stått modell för skeppet, eftersom dess olika delar hänvisar till 1600-, 1700- och 1800-talen. Bland förebilderna har bland annat funnits tvådäckade linjeskepp med 60 kanoner. Intill träkyrkan står en staty till minne av gångna generationer, uppförd med medel från en testamentarisk donation av Mirjam Lahdenranta. Statyn, som restes år 1981, är gjord av Marjatta Weckström. Enligt Weckström symboliserar trädets rötter det förflutna, stammen nutiden och kronan framtiden. Syftet med statyn är att påminna om att de gångna generationernas slit utgör grunden för nuvarande och kommande generationers välfärd. Till Irjante kyrka (den föregående kyrkan) knyts berättelser om Åke Tott, som var herre till Vuojoki gård och finländsk fältmarskalk. Soldaten, som kallades Nordens snöplog, fick efter sina krig tre gårdar i Euraåminne av Sveriges kung. Det berättas om Tott att han hade fört in hö i kyrkan för förvaring, eftersom det inte längre rymdes i hans lador. Efter att ha fört dit höet märkte han att han alltid vaknade i kyrkan bland höet, fast han på kvällen hade gått till sängs i sin egen säng på gården. Enligt en annan berättelse fick Tott en kraftig blodstörtning efter att ha fört in höet. Blod samlades upp i kar och fördes på Åke Totts befallning till kyrkan. Kärlet började plötsligt svämma över och sjönk snabbt genom golvet ner i jorden. Samtidigt upphörde även blodstörtningen. Det berättas också att Åke Tott en gång red berusad in i kyrkans mittgång mitt under gudstjänsten, där han drev upp sin häst på bakbenen. Hästen sjönk dock ner på knä och vägrade resa sig innan prästen hade välsignat den. Senare sägs Åke Totts spöke ofta hemsöka Irjante kyrka nattetid tillsammans med sin häst. Satakuntas äldsta kyrka har en gång i tiden betraktats som församlingens huvudkyrka och är förknippad med mycket historia. På kyrkbänkarna placerade man sig enligt rangordning: längst fram satt de viktigaste personerna och längre bak de minst ansedda, bland annat pigor och drängar. Intill altaret finns sittplatserna för de allra viktigaste, de så kallade kungabänkarna. Släkterna hade sina egna bänkrader, som märktes ut med släktens bomärke. I denna gamla byggnad förekommer fortfarande tidvis verksamhet: den används huvudsakligen sommartid som vägkyrka och vigselkyrka, och under juni–augusti ordnas aftonkyrka varannan torsdag.

Öppehållstider: Vägkyrka 1.7–2.8.2026 dörrarna öppna och guide på plats varje vecka sön–tors (stängt fre–lör) öppettider: kl. 11–18

Gudstjänster: Sommaren 2026 ordnas kvällskyrkor på torsdagar kl. 18–19 enligt följande: 11.6, 25.6. 9.7. 23.7. 6.8. 20.8.

Adress: Kaukomävägen 2, 27110 Euraåminne

Irjanteen kirkko