Kalands kyrka

Kalands kyrka är helgad åt Sankt Olof, som var Norges kung (år 995–1030) och som senare började vördas som helgon.
Kyrkan byggdes i slutet av 1300-talet. Tidigare fanns det redan en träkyrka och den nuvarande stensakristian på platsen. Det murade långhuset byggdes småningom runt träkyrkan. På så sätt kunde församlingen fortlöpande samlas i sin kyrka också under den långa byggnadstiden.
I det närbelägna skärgårdsområdet hade man redan tidigare, från 1100-talet och framåt, byggt fyra små kyrkor. De låg på Putsaari, Vellua Kyrkbacken, Kodjala och Villilä. Senare blev det nödvändigt att bygga en större huvudkyrka i området – ”den nya kyrkan” i stället för de fyra gamla.
Detta är orsaken till Kalands tidigare namn Nykyrka.
Kalanti är ett av de äldsta kristna områdena i Finland, och dess kyrka representerar på ett vackert och stilla andaktsfullt sätt de gråstenskyrkor som byggdes här i Nordens karga bygder när kristendomen kom hit. Nedan följer några skeden i kyrkans historia:
- På 1300-talet fanns stensakristian och träkyrkan; i slutet av seklet byggdes också kyrkans långhus i sten.
- Omkring år 1450 målades väggmålningarna i sakristian.
- År 1470 byggdes kyrkans valv och stödpelare, ett tredje fönster togs upp i södra väggen och vapenhuset byggdes.
- 1470–71 smyckade den berömde kyrkomålaren Peter Henriksson kyrkan med kalkmålningar. Målningarna i Kalands kyrka har varit utgångspunkten för den målningsstil som förekommer i många av Finlands medeltida kyrkor (t.ex. Laitila, Tövsala, Pargas, Pernå). Därför talar man också om Peter Henrikssons, eller Kalands, skola.
- I slutet av 1400-talet uppfördes klockstapelns delar i sten (överdelens nuvarande form är från 1779).
- År 1732 gjordes två fönster i kyrkans norra vägg (det tredje år 1884).
- År 1806 lades det första trägolvet in; före det fanns stengolv endast i koret och gångarna.
- År 1824 byggdes det så kallade benhuset på tornets norra sida.
- År 1884 gjordes omfattande reparationer och förändringar: den tredje fönsteröppningen togs upp i norra väggen, tornets träkonstruktioner förnyades och hela kyrkans inredning gjordes om i nygotisk stil. Kyrkans värdefulla kalkmålningar, som tidvis hade varit täckta med puts, togs fram under ledning av E. Nervander. Enligt den tidens stil täktes de gamla bilderna dock på nytt tunt över och man målade ”förbättrade” kopior ovanpå dem.
- 1965–68 restaurerades kyrkan: Nervanders ”förbättrade” målningar avlägsnades, och det som nu återstår och är synligt av kyrkans målningar är helt ursprungligt. Restaureringen leddes av konservatorn Veikko Kiljunen.
FÖREMÅL
- Processionskrucifix i sakristian, omkring år 1400.
- Triumfkrucifixet på altaret är snidat i Finland i början av 1500-talet.
- Predikstol i renässansstil från 1600-talet.
- Gravstenarna på korets och förstugans väggar har ursprungligen legat i kyrkans golv.
- I kyrkans förstuga finns två begravningsvapen i trä för släkten Kijl från 1600-talet.
- Altartavla från 1892, en målning av Arvid Liljelund, ”Kristi förklaring”. (Tavlan har i samband med restaureringen flyttats till kyrkans södra vägg.)

Öppehållstider: Öppet: 3.6–2.8.2026, onsdag–lördag kl. 11–17 och söndag kl. 12–16 (inte 19–21.6) Sommarkaféet Suvi: onsdag–lördag kl. 11.15–16 och söndag kl. 12.15–16

Gudstjänster: Information om gudstjänster hittar du på hemsidan.

Adress: S:t Olofsvägen 6, 23600 Kalanti

Andra evenemang: Sommaraftonens andakter/mässor i Maurumaa bönehus en torsdag i månaden kl. 18: 11.6, 9.7, 6.8, 3.9.

Kalannin Pyhän Olavin kirkko