Berghälls kyrka

Helsingfors stora församling beslöts delas i sex församlingar från och med valborg 1907.
Då fattades också beslut om att bygga en ny kyrka på norra sidan av Långa bron för behoven hos de nästan 30 000 människor som bodde där. Planeringstävlingen vanns av Lars Sonck.
Han var prästson från Åland.
När han utformade Berghälls kyrka torde han ha sett på proportionerna i Salomos tempel, Berghälls kyrkas mått är med nästan en meters noggrannhet desamma. För 3 000 år sedan kunde man visserligen inte bygga lika tunna väggar som vid sekelskiftet.
Kyrksalens invändiga bredd är alltså något annorlunda än i Salomos tempel. Också de invändiga måtten följde proportionerna i templet i Jerusalem. I Berghälls kyrka ligger altaret på längdaxeln exakt på samma ställe som skiljeväggen mellan det heliga och det allra heligaste i templet. Templets skattkammare låg på båda sidorna. I Berghäll är undertaken under läktaren, fönsternischerna och pelarna särskilt vackert utsmyckade. De är kyrkans skatt. Berghälls kyrka är ett av Helsingfors synliga landmärken. Berghälls kyrka ligger 30 meter över havsytan och tornet reser sig ytterligare 64 meter upp. Tornspetsen ligger alltså 94 meter över havsytan.
Utsmyckningen i kyrkan, som uppfördes i brytningen mellan nationalromantik och jugend, representerar på ett lysande sätt sin egen tid. Blomstermotiven är i jugendens anda starkt stiliserade. Rosor pryder fönster- och dörrnischerna och förenas i bågarna med kors- och kransmotiv. Trapputrymmena upp till läktarna är som en enda stor avbildad rosenträdgård.
Liljor löper längs valvbågarna och palmbladen i altarvalvet påminner om Herrens ankomst som fridsfurste. Över tusen avbildade pärlor bildar en pärlport fram till altaret.
Sidoläktarnas vinrankor påminner om församlingens gemenskap med sin Herre och Frälsare. Lagerkransarna och rosorna i absidens bågfönster skildrar Kristi lidande, kärlek och seger.
Altaret utgjordes ursprungligen av koncentriska cirklar, med predikstolen ovanför altaret som centrum. Dit ledde trappor från båda sidor om altaret.
Ovanför altaret fanns orgeln. Trapporna, predikstolen och orgeln bildade ett timglasmotiv, en symbol för tidens gång och livets förgänglighet. Redan ett årtionde efter kyrkans färdigställande måste en ny predikstol byggas närmare församlingen vid sidan av altaret.
Senare har altarpredikstolen avlägsnats.
Kyrkans altarrum förnyades fullständigt på 1950-talet. Berget, som hade lämnats kvar inne i kyrkans altare, avlägsnades och i stället byggdes ett altarbord av trä. Till altarväggen beställdes av träsnidaren Hannes Autere en tavla där Jesus kallar Berghälls invånare till sig.
På tavlan avbildas den dåvarande övervaktmästarens föräldrar, en murare och en tvätterska, gårdskarlen i grannhuset samt barnfamiljer. Ovanför altarväggen lyftes upp en stor bild av den korsfäste. Orgeln flyttades till den bakre läktaren.
Vid renoveringen på 1980-talet byggdes altarbordet i sten i enlighet med Berghälls kyrkas karaktär, bilden av den korsfäste flyttades från platsen ovanför altaret till triumfbågen närmare församlingen. Samtidigt placerades kororgeln i altarrummet på motsatt sida om predikstolen.
Nytt i finländsk kyrkotradition är det under kyrkan byggda urnvalvet, där 3 000 avlidna kan gravsättas. Under läktaren intill predikstolen byggdes ett minnesaltare för de avlidna, där en minnesstund hålls med de anhöriga innan askurnan förs till urnvalvet. Valvet är en enda stor grav, som man endast går in i när en urna förs dit. Namnplattorna över de gravsatta avlidna placeras på kyrkans vägg.
De som minns sina kära går i Berghäll inte förbi kyrkan till graven, utan kommer in i kyrkan för att möta både sin Frälsare och minnet av sina kära. Döden och uppståndelsen möter varandra, och inte bara de, utan också livet och döden, dopfunten och minnesaltaret.
Livets hela mått syns i Berghälls kyrka. Mellan dopfunten och minnesaltaret ryms alla livets tecken, den korsfäste – livgivaren, altaret – livets kraft, predikstolen – den som uppmuntrar till livet. UPPGIFTER OM BERGHÄLLS KYRKA Arkitekt: Lars Sonck Byggnadsår: 1908 - 12, invigningsdag: 1.9.1912 Antal platser i kyrkan: 900 Inredningsarkitekt: Lars Sonck Altartavla: Kom till mig (1956) Upphovsman: Hannes Autere Orglar: Åkerman & Lund, huvudorgel (1995); Kangasalan urkurakentamo, kororgel (1987).
Stämmor 48 (huvudorgel); 19 (kororgel) Särdrag Den grå granitkyrkan avslutar Helsingfors längsta raka gatuaxel (Unioninkatu - Siltasaarenkatu). Urnvalvet under kyrkan. Klockor (7 st.), Tyskland. Jean Sibelius komponerade en melodi för klockorna, som Rundradion använde i flera årtionden när lördagens aftonklockor ringdes. Reparationer och förändringar i kyrkan Planerare: Antti Salmenlinna: Förmörkning av färgtonerna, flyttning av orgeln till den bakre läktaren från absiden, altartavla och krucifix (3 m) till kyrkan (1956). Planerare: Heikki Havas och Tauno Kivinen: Återställning av färgtonerna till de ursprungliga, flyttning av kororgeln till altarrummet (1986). Renoveringen av kyrkans grå granitfasad inleddes 1998.

Kyrkans webbadress

Församlingens webbadress

Betongkyrka

Arkitekt: Lars Sonck

Öppehållstider: mån–fre kl. 7–21, lör–sön kl. 9–19

Gudstjänster: På söndagar kl. 10 och tis–tor kl. 18.

Adress: Östra prästgatan 2, 00530 Helsingfors

Andra evenemang: Kallio kyrkas torn är öppet 1.6–31.8 från onsdag till fredag via bokningssystemet bit.ly/Kallionkirkontorni På lördagar kl. 11–17 samt under festivaldagar kommer man upp i tornet genom att köa. Priset för tornvisningen är 10 euro. För att få komma upp i tornet krävs en ålder på 18 år. Mer information om tornvisningarna finns på Kallio församlings webbplats: kallionseurakunta.fi

Tjänster

  • Obehindrat tillträde
  • WC
  • Handikapptoalett
Kallion kirkko